Flyttande

Idag smäller det. Dagen D osv.

Denna månad har gått rätt så snabbt förbi och det har inte blivit mycket skrivet. Allt beror på att vi håller på flytta och helt officiellt så är idag den första dagen som vi (jag och Linda) är sambon på Sjundeå station. Nycklarna fick vi igår och nu under förmiddagen, då jag är på jobb, skall Linda och hennes svärmor granska vad som behöver göras i lägenheten och föra dit vår nya (köptes för några månader sen, men är inte ännu använd) säng. Efter arbetet så har sedan broder Mosse lovat komma med och skeppa möblerna med paketbil.
Sedan är resten av veckan fyllt med flyttning av lådor och diverse, samt uppackning och allt som där tillhörer. Jag vill redan här, på förhand, tacka alla som hjälper till med flytten - er hjälp är oersättlig på alla sätt och vis.

Början av månaden har gått åt till att packa grejer och fixa allt som behöver fixas. På lördagskvällen så fick stolarna nytt sittsbotten när reservpappa Åke, mor, Linda och jag tog kvällen för oss och lagade nya. På måndagskvällen så byggde vi med Åke ett TV-bord åt oss.

TV-bord, ja. Hur kan det komma sig att ett du kan få en riktigt trevlig byrå för ungefär 30€, men sen när de river ur lådorna och sätter in hyllor istället och byter namnet till TV-bord eller mediahylla så lägger de minst en hundralapp till priset?
Nå, jag hittade inget TV-bord som var ett sådant som jag vill ha/behövde (nej, inte ens bland dessa 200-300€s produkter) så jag designade en egen. Så nu har vi ett TV-bord som är precis sådant som vi behövde och ett som kostade några få slantar.

Imorgonkväll sover vi, hoppeligen, första gången i vår nya lägenhet och sedan hoppas vi att livet skall börja gå lite smidigare igen. På fredagskvällen blir det en litet trevligt avbrott dock när vi drar oss till Helsingfors för att se på årets Wasa Spex och träffa goda vänner.

Nu är det bara några saker som måste skötas; internetuppkoppling, elavtal osv.
Allt detta är faktiskt inte så lätt som det borde vara - lägenheten sköts nämligen inte av endast ett företag, utan hela fyra. Vilka arbetsuppgifter som hör till vem och vilka uppgifter som finns hos någon annan är en sörja som är mer än svårförståeligt, så jag tror mina kontaktpersoner på dessa instanser börjar få nervsammanbrott varje gång de svarar i telefonen och hör "Jens Stenström från Sjundeå här hej...". Man hör nästan det diskreta, men djupa, suckandet som följer... men skadeglädje är väl bästa glädjen?