Raja 1918 - var går moralens gränser?

Är moral nåt som föds vid övertrampningen av en viss välfärdsgräns? Kan man försvara morallöshet med att en situation kräver att man tillfälligt släpper allt grepp om moralens varma och trygga händer? Vad är moral egentligen överhuvudtaget?

Detta är några av huvudpunkterna och mina största frågor efter att ha sett den finländska filmen Raja 1918 (Gränsen 1918) som är regisserad av Lauri Törhönen och utgiven 2007.
Storyn i all sin korthet: Kapten (senare befodrad till överste) Carl von Munck blir skickad till gränsen mot nyfödda Sovjet för att förstärka de finländska gränsena och se till att finländarna är på rätt sida om gränsen och alla andra på andra sidan. Det blodiga inbördeskriget har just tagit slut och det största problemet är de bittra "röda" som just förlorat kriget.

Det som är självklart är att gränser på yngre nationer, som Finland, är ritade av politiker, inte moder jord själv, och dessa politiker tittar på en mycket liten karta och ser inte hur gränsen fungerar i praktiken. På gränsstationen har en by blivit uppdelad i två och det är svårförståt för byborna som vandrat fritt överallt i hundratals år att de inte mera är välkomna till andra sidan bron. Till känslan som post-andra-världskrigets-Berlin på nåt sätt.
Filmen tar upp en hel del om detta dilemma, men efterssom dessa problem på nåt sätt känns så självklara och, ursäkta uttrycket, vanliga så känns det inte så viktigt. Det är klart att det är nåt som borde funderas över, men så länge det finns politiker, gränser och krig så kommer det att finnas idiotiska gränser som delar allt annat än naturligt och som skadar den lokala befolkningen.

Det är moralen som kommer upp så starkt i filmen. Det är påminnelsen om att Finland är en väldigt ung nation och att vi inte skall se fördömmande på de yngre länderna som har svårt, för vi har så mycket baggage i bakluckan att vi måste se oss i spegeln och vara ärliga först.
Det kommer förskräckligt klart fram i filmen att, trots att inbördeskriget var över, så var behandlingen av de "röda" avskyvärd. Människor som kunde anas att vara av socialistisk bakgrund avrättades kallblodigt och utan frågor. Testen för om en person var finländare eller ryss var ifall de kunde säga det finska ordet "kyllä" (jo) och Finland deporterade judar. Judar och socialister var sjukdomar som kunde smitta vem som helst och måste botas med bly ... mycket bly.

Är det försvarligt att det "moraliskt starka välfärdsstaten Finland" uppförde sig såhär och lever med det med ett gott samvete? Är det förståeligt att ett folk beter sig såhär i en situation som anses kräva det?
Det sägs ju att man inte förstår en situation om man inte lever i den - och då är det väl också så att man inte förstår en annan situation än den man är i.
Stora frågor för en så liten person som jag. Men jag rekommenderar väldigt starkt filmen för den som vågar se den - den är nämligen inte för de som lätt börjar må illa. Väldigt fin film med ett starkt meddelande.

Låtom oss inte dömma andra när vi inte har fallit långt från det trädet själv