Jag är en allmän risk - håll er borta!

Följande artikel var på första sidan på Hufvudstadsbladets nättidning i går (19.8.2008 12:15):

"Stroke hotar unga rökande kvinnor
Publicerad: 19/08 11:08 › Uppdaterad: 19/08 11:08
Unga och medelålders kvinnor som röker löper mer än dubbelt så hög risk som icke-rökande kvinnor att drabbas av slaganfall, stroke."

Nu tänker jag inte börja försvara rökare för det är inte min point. Trots att jag själv röker så är jag medveten om riskerna och jag vet hur dåligt det är för min hälsa. Jag anser mig dock vara en individ med egen viljestyrka (jaja, glöm bort att jag har en sambo för en stund, tack) och som kan göra någolunda vettiga val om mig själv och mitt liv. Jag anser också att jag har fullständig rätt att förstöra min egen hälsa hur mycket som helst av egen fri vilja - oavsett om man räknar det som moraliskt inkorrekt i.o.m. att min bortgång kanske skulle emotionellt skada de människor som är nära mig. Men trots allt detta så vet jag alltså att tobaksrökning är en fara.

Dock börjar jag bli otroligt trött på att allt detta snack om risker och vad allt som kan leda till något dåligt. I den här kategorin är tobaksrökning en föregångare och flagskeppet för de forskare inom området. Det talas hela tiden om att man skall analysera riskerna för att göra livet så bra och hälsosamt som möjligt och det är just det här som är så svart-vitt och ensidigt som det bara går. Är jag den dummaste människan på jorden för att jag väljer att röka trots att jag vet om riskerna? Kanske någon anser det, men vem tar inte medvetna risker så gott som dagligen utan att beakta konsekvensernas fulla valör? En av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden (om man räknar bort den evigt abstrakta "naturliga döden") är bilolyckor, ändå så kör massvis mera människor bil än det finns rökare. Inte för att jag försöker påstå att människor skall ge upp bilarna för att jag skall sluta röka.

Och hur är det med poliser? Vem fan vill bli polis? Tydligen alla idioter eftersom det är ett yrke med hög riskfaktor som lätt skadar hälsan både fysiskt och psykiskt. Varför håller ingen på att gnälla om det? Igen vill jag poängtera att jag har väldigt stor respekt för poliserna, speciellt här i Finland, och det är otroligt att människor gör det jobbet.
Visst är mina exempel långsökta, absurda och t.o.m. rent ut sagt löjliga, men varför skall vi hålla på så här? Snacka om risker och statistik som inte alls visar nåt bakom kulisserna. Allt det här bygger på forskningar som är så snäva på ett visst område att man glömmer bort alla de andra faktorerna som kommer i spel. Mår jag fysiskt bra av att röka, speciellt mina lungor? Nej, men jag får en psykisk och emotionell kick som får mig att må bättre på andra vis.

Ännu värre än rökning är alla dessa fördärvade forskningarna om mat och drycker där det mesta tydligen är livsfarligt. En dag så får man inte äta en sak och nästa dag är det inte så farligt. Ät inte det ena och ät inte det andra. På den här linjen så drar jag med markeringspenna över precis allt och lägger en liten fotnot med texten "så länge jag känner mig bra så mår jag bra". Speciellt i dagens värld där placebo-effekten är välkänt fungerande i väldigt många fall så tycks vi allt för ofta glömma bort att hjärnan styr det mesta i oss. Sitter vi och stressar som små livrädda kaniner hela tiden så kommer det att gå snett - hur bra diet eller vad fan som helst som vi håller på med. Dör man så dör man och då är livet över och då tänker inte jag ligga på dödsbädden och fundera över varför i fan jag slutade röka när jag tyckte om det så mycket.

Borde vi inte låsa in alla som håller på med extreme-sporter? De är ju en risk för sin egen hälsa?
Borde vi inte låsa in alla soldater och andra inblandade i militären? De är ju en risk för sin egen hälsa och speciellt andras hälsa?

Aj, vi skall ju inte glömma cancern... varifrån var det man inte fick det nu igen..?