Så länge Sverige inte vinner...

Om det finns en sport som jag måste lägga över alla andra så blir det, för mig ganska självklart, ishockey. Är man finländare så är man. Så då är det ju nu högsäsong när ishockey VM i Kanada har sparkats igång.

Trots att jag är finländare så måste jag medge att när det kommer till ishockey så kommer den inhemska ligan på tredje plats när det gäller mitt intresse inom sporten. Mest intressant finner jag just världsmästerskapen och kamperna i olympiska vinterspelen. På andra plats kommer sedan amerikanska NHL (National Hockey League) där jag följt Detroit Red Wings framfart i närmare tjugo år. Nog följer jag såklart även den finländska ligan, men det är i vråt av ena ögat, mest för att se till att HIFK klarar sig så bra som möjligt och det andra huvudstadslaget, Jokerit, gör motsattsen.

Men när det kommer till världsmästerskapen så är saker inte så självklara. Jag älskar bra ishockey - det är det viktigaste. En väldigt bra match ishockey är bättre än en dålig vinst för hemlandet. Det är ganska klart att Finlands landslag är det viktigaste dock, om vi skall tala om favoritlag, men det är mer p.g.a. av nationalitet än vems hockey jag gillar bäst. Det är ju, trots allt, hemlandets matcher som man har mest känsla i och de som är mest nervknäckande att se på. Ingen finländare med självrespekt kan väl glömma Globen 1995?

Trots att Finland då är ett steg framöver de andra, i min åsyn, så kommer några av favoritlagen snabbt efter. Rysslands landslag är nämligen nåt som jag följer ganska noggrant - jag tycker om rysk ishockey och när deras lag fungerar som det borde så är det den vackraste hockeyn man kan hitta på denna jord. Dessutom innehåller laget en hel del av mina favoritspelare (alla är tyvärr dock inte med i årets lag) så som Andrei Markov, Sergei Fedorov, Ilya Kovalchuk, Alexei Yashi, Pavel Pure etc. Tyvärr har Rysk ishockey samma problem som den finländska, men exponentiellt, nämligen att de har svårt att hålla huvudet kallt och när det går snett så är det ett helt tåg som åker av skenorna.

Det var med skräck som man såg på gårdagens match (Ryssland 5-4 Tjeckien), men den slutade ju väl, förrutom att tjecken Jiri Novotny lyckades skada den ryska första målvakten; Alexander Eremenko (på bilden) som nu är skadad för resten av turneringen.

Tjeckien är annars det lag som kommer på tredje plats för mig. Här skulle man också kunna börja rabbla upp en massa namn på topspelare som man har en stor repekt för, som Radim Vrbata till exempel, men då skulle det kanske bli lite överladdat med ishockeylegender här i inlägget. Målvakten Hnlicka kanske dock behöver nämnas, som har klarat sig rätt så bra i att fylla den levande legenden Haseks skrinskor mellan metallstolparna.

Resten är sedan en stor gråzon. Tidigare hörde även Kanada till de lag som jag tyckte om att följa, men då endast för att min favorit ishockeyspelare genom tiderna var på isen, nämligen Steve "Stevie Y" Yzerman - Detroit Red Wings kapten och lagkämpe i långt över tio år, men efter att han pensionerat sig så finns det inget kvar i det laget som intresserar mig. Småfavoriter blir också alltid det/de mindre hockeyländerna som överraskar, som t.ex. Vitryssland för några år sedan när nästan tog sig till det bittra slutet. Ni minns det året då vitryssarna lärde alla hur man gör mål på Tommi Salo; sikta mot hjälmen!

Det viktigaste till sist. Man önskar sig alltså, så klart, att Finland skulle ta sitt andra VM guld i ishockey i år, men Ryssland eller Tjeckien duger bra som tröstpris. Det viktigaste är dock alltid det att det går sämre för Sverige än för Finland - det är väl målet i livet. Vad skulle grannländer vara utan lite vänligt bråkas hela tiden?