Kloakerna av vårat undermedvetna

Jag tycker inte om att generalisera trots att det är nåt jag gör på en daglig basis; livet känns bara lättare så. Inte har jag heller nåt emot att människor försöker använda sitt intellekt för att uppnå nya sfärer av förståelse eller evolvera det mänskliga djuret mot bättre nivåer. Sist och slutligen anser jag inte heller mig själv vara bättre än någon annan - sanningen är de fakto långt från det; jag känner mig mer som en loppa bland hundar. Den där analogin kan ni filosofera över en lång tid...

Idag funderar jag över alla dessa människor som gör ett rent, slätt och vitt papper till en komplicerad origamiliknelse ... ett ord till en mening och min tanke till nåt överväldigande stort. (analogier och liknelser tycks vara 'in' för mig idag). Mina tankar riktas nu mot dessa människor som anser sig veta hur det mänskliga undermedvetna fungerar - vad som är bra för en på en filosofisk och emotionell nivå. Människor som drar sig till skrattretande Freudianska symboliker för att visa hur världen svänger. Människor som använder orden "den moderna människan" och "själ" allt för många gånger i sina meningar etc.
Såna där människor som gör livet till nåt mysterium, fullt av symbolik och trassel - eller med andra (och mina) ord; jävla komplicerat.

Livet är inte komplicerat, det är bara vi människor som tror för mycket om oss själva och tror att vi är så jädrans smarta... eller njaa, vi är så missnöjda med våra handlingar och existens att vi försöker få fram att vi egentligen är smarta och djupgående - vi bara inte vet om det än.

När jag reser med flygplan (vilket jag endast gjort två gånger i mitt liv) så blir inte min själ efter... jo, det kanske är ekologisk dumdristiskt att använda sig av stora JumboJet:s efterssom de förbränner så förbaskat mycket bränsle - men min själ är nog precis på samma ställe där det var tidigare - i en psykoanalyserande terapeuts våtaste drömmar!
Fiskare och andra som jobbar vid havet är inte mycket lyckligare än andra bara för att de jobbar omfamnade av vatten, vilket ger tryggheten av fostervattnet - jag har under min livstid skapat ens lite närmare bekantskap med två stycken fiskare - den ena tog sitt liv för många år sedan, den andra är totalsuput!

Ingenting har någon betydelse, symbolik är en del av det ruttna mänskliga undermedvetande som egentligen bara är en pöl av tankarnas bottenslam, man föds - lever - dör och försvinner - det finns inget mer.
Varför måste människor hålla på försöka lägga mening och orsak i allt som händer? Varför kan inte människor tolerera om någon annan ser på nåt på ett annant sätt utan att måsta tråtta det i ansiktet på andra?! Om jag använder svarta kläder så betyder det inte att jag är a) självdestruktiv b) vill vara självdestruktiv c) är onaturlig d) sysslar med djävulsdyrkande och offrar små babyn och lamm och hundvalpar till min onde herre... kanske det beror på att jag finner svart att vara harmoniskt och lugnande för mig...

Oj nejnej... det är inte krig som kommer att få mänskligheten att gå under - det är ert tjattrande...
Den som känner sig träffad; varsågod.